Senare i eftermiddag ska jag till skolan och ha seminarium om Emmanuel Carrères bok L'Adversaire (Doktor Romand på svenska) och jag ska förbereda mig ytterligare lite inför det. Boken (som också gjorts som film) följer fransmannen Jean-Claude Romands rättegång efter att han i januari 1993 mördade sin fru, sina två barn och sina föräldrar och även försökte ta sitt eget liv, men misslyckades. När han låg i koma efter olyckan började det uppdagas att hans yrkesliv sedan arton år tillbaka varit en lögn; han hade inte någon fin forskartjänst vid WHO i Genève, han hade inget jobb alls. Trots att några av hans vänner (och hans fru) känt honom sedan studietiden var det ingen som anat att han inte ens tagit sin läkarexamen och alltså inte heller haft någon at-tjänstgöring som han sagt. Han hade inte heller cancer vilket han sagt de senaste åren av sitt liv. Pengarna som finansierade familjens liv i en fin villaförort kom från äldre släktingar vars pengar han skulle placera i en schweizisk bank. Hela historien är svårgripbar och jag har svårt att smälta den, att under en så lång tid helt undkomma de konsekvenser som förr eller senare borde uppkomma vid en sådan livssituation, att hellre än att det hela skulle kunna komma fram för hans närmaste familj döda dem allihop och att när han vaknade ur koman neka allt.
Jag blir lite nedslagen av morgontv:n, det är något med nyhetsrapporteringen i samma tonfall som reklam som de "trevliga" soffinslagen. Bah. Mediering. Bah. Väderleksrapport.
2 kommentarer:
Tack för historien!! Håller på att jobba om livsmod nu och den beskrev ett farligt livsmod/livslögn mycket bättre än läraren gjorde! :)
Kram
Och det är alldeles sant! Det är ett tips att läsa boken, det är obegripligt och ger en stor tankeställare.
Skicka en kommentar